Jag var otrogen i min ungdom men skulle aldrig vara det nu, verkligen. Har landat i mig själv och har inte behovet av den uppmärksamheten samt att jag inte är osäker längre.

Jag Hr kille, är kär och det är mannen jag kommer leva med och vill göra det med såklart. I tngre ålder så träffade jag en kille som jag fortfarande har kontakt med. Ni vet sån som man tänker ät "andra hands val ifall det skitet sig" lite som i mitt ungdomsliv.en bra kille liksom, pratar problem, pratar om våra relationer nu osv.. Notera att jag aldrig skulle ge upp min kille för någon. Nu kommer han bli pappa vilken minut/timme som helst.. Jätte glad för hans skull men samtidigt känner jag att vår nära relation trappas ner oerhört.. Tryggheten , vår vänskap osv blir som en skörare tråd liksom.. 

Känner ni igen er?